Vi hittade fest, öset hittade inte till den festen

När våra kroppar piskat sönder oss inombords bestämde vi oss för att det var dags att runda av. Klockan var ju trots allt 3.4.5? Oturligt nog hade vi som vanligt ingen transport hem så vi började att gå denna strecka av snö, slask och volvos med snussugande fjunpojkar i, skulle tippa på att sträckan är... Nej jag vet faktiskt inte. För långt för oss. Som tur är hade vi vår kompis Johan med oss.

När vi gått cirkaaa...Nej jag vet inte hur långt. Så såg Johan en van som han kände igen, tur för oss så kände han rätt och vi fick åka en härligt inrökt van hem till sängen. Trots att det kändes som om golvet i bilen skulle lossna i varje kurva och våran härligt dammiga soffa och den härligt knastriga bandaren skulle dras med var detta höjdpunkten på denna kväll.

U N D E R B A R T!